Anders G#160#160Rättsutveckling u.p.a. Anders G  Rättsutveckling u.p.a.


Konsumentjuridik

PM 005: Betal­ningstid­punkt

När ska en konsument betala för en tjänst? Direkt eller efter 30 dagar?


De större bygg­företagen har i regel väl ut­veckl­ade avtals­rutiner och en mängd olika så kall­ade standard­villkor typ AB 04 och ABT 09, som de fogar in i av­talen, vilket där­emot är fri­vill­igt.

Alla byggbranschens villkor faller inom ramen för den avtals­frihet som vi har i Sverige, men det det är upp till före­tagen att välja vilka standard­villkor som ska gälla för affären.

Om man inte åberopar standard­avtal så gäller de dispositva lagarna typ avtals­lagen och köp­lagen m.fl. Dispositiv betyder med andra ord att man kan slutna egna avtal fri från lagen men att lagen kan bli tillämplig om det före­kommer oklar­heter mellan part­erna.

Motsatsen till en dispositiv lag är tvingande lag t.ex. Konsument­tjänst­lag (1985:716).


Räntelagen (1975:635) [Dispositiv]

1 § Denna lag är tillämp­lig på penning­fordran inom för­mögen­het­srätt­ens område. Den inne­håller be­stämm­elser om betalnings­villkor i vissa fall samt om ränta.

Lagen gäller i den mån inte annat är av­talat, ut­fäst eller sär­skilt före­skrivet. I lagen finns dock be­stämm­elser om avtals­villkor som är utan verkan och om betal­nings­vill­kor som är utan verkan eller som har verkan endast om borge­nären ut­tryck­ligen har god­känt vill­koret. Lag (2013:55).

Räntelagen 2 a §

2 a § En fordran på betal­ning för en vara eller tjänst i ett för­håll­ande mellan närings­idkare i deras yrkes­mäss­iga verk­sam­het för­faller till be­tal­ning sen­ast trettio dagar efter det att borgen­ären har fram­ställt krav på att fordr­ingen betalas. Detsamma gäller när en när­ings­idkare i sin yrkes­mäss­iga verk­sam­het har en sådan fordran på en myndig­het eller ett annat offent­ligt organ.

Ett betalningsvillkor är utan verkan mot borgen­ären i den mån det in­skränker borgen­ärens rätt till be­tal­ning enl­igt första stycket. I ett för­håll­ande mellan närings­idkare får dock be­tal­ningen ske senare, om borgen­ären ut­tryck­ligen har god­känt detta. Lag (2013:55).


Köplag (1990:931) [Dispositiv]

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller köp av lös egen­dom. [gäller även för Immat­erial­rätt­ig­heter].

Lagen gäller i tillämp­liga delar även byte av lös egen­dom

Lagen gäller inte över­låt­else av tomt­rätt.

Vid köp av byggnad som upp­förts för stadig­varande bruk gäller i stället för bestämmels­erna i 3, 13, 17--21 samt 30--40 §§ vad som före­skrivs i 4 kap. 11, 12 och 18--19d §§ jorda­balken. Om en tomt­rätts­upp­låt­else enligt 13 kap. 5 § jorda­balken har inne­fattat över­låt­else av en bygg­nad, gäller de nämnda bestämmels­erna i jorda­balken dock inte om något annat följer av 13 kap. 8 § jorda­balken.

Avtalsfrihet

3 § Lagens bestämm­elser till­ämpas inte i den mån annat följer av av­talet, av praxis som har ut­bildats mellan parte­rna eller av handels­bruk eller annan sed­vänja som måste anses bind­ande för part­erna.

Konsumentköp (i köplagen)

4 § Lagen gäller inte i fall då konsument­köp­lagen (2022:260) är tillämp­lig. Lag (2022:262).

Undersökning av varan efter avlämnandet

31 § När varan har avlämnats skall köp­aren så snart om­ständ­ig­heter­na med­ger det under­söka den i enlig­het med god affärs­sed. [Jämför med ABK 09 § 9]

Framgår det att varan skall trans­port­er­as från plats­en för av­lämnandet, får köp­aren vänta med under­sök­ningen till dess att varan har kommit fram.

Om köparen ändrar be­stämmelse­orten medan varan är på väg eller sänder varan vidare utan att ha haft skälig möjlig­het att under­söka den och sälj­aren vid köpet kände till eller borde ha känt till möjlig­heten av en sådan om­dest­iner­ing eller vidare­sänd­ning, får under­sök­ningen upp­skjutas till dess att varan har kommit fram till den nya be­stämm­else­orten.


ABK 09 [Dispositiv regel]

ABK 09 = Allmänna Bestämm­elser Konsult­uppdrag 2009.

Svensk Byggtjänst säljer AMA-systemet.

Betalning

9 § Av fakturan, eller i samband med faktur­ering lämnad redo­visning, ska arten och om­fatt­ningen av ut­fört arbete fram­gå. Fakturan ska betalas inom 30 dagar efter mot­tag­andet, om inte annat av­talats. Om part­erna är oense om någon del av fakturan ska dock ostrid­igt be­lopp be­talas inom denna tid.



sid 1 av 3


Konsumentjuridik

Konsument­tjänst­lagen (1985:716) [Tving­ande lag]

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller avtal om tjänster som närings­idkare ut­för åt konsum­enter i fall då tjänsten avser

  1. arbete på lösa saker, dock ej be­handling av lev­ande djur,
  2. arbete på fast egendom, på byggnader eller andra an­lägg­ning­ar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker,
  3. förvaring av lösa saker, dock ej för­var­ing av lev­ande djur.

I 51-61 §§ finns särskilda bestäm­elser om tjänster som avser upp­för­ande eller till­bygg­nad av en- eller två­bostads­hus (små­hus­entre­pren­ader). Om det i ett av­tal om en sådan tjänst ingår upp­för­ande eller till­byggnad av en komplement­byggn­ad, anses också den tjänsten som en små­hus­entre­pren­ad

I den mån annat inte fram­går av 51-61 §§ är lagens all­männa be­stämm­elser till­ämp­liga även på små­hus­entre­pren­ader Lag (2004:554).

Tid för betalning

41 § Om inte annat följer av av­talet, är konsumenten skyld­ig att be­tala vid an­fordran sedan närings­idk­aren har ut­fört tjänst­en.

Har konsumenten i tid begärt en specific­erad räk­ning, är han inte skyld­ig att be­tala förrän en sådan räk­ning har kommit honom till handa.


Lag (1994:1512) om avtals­villkor i konsument­för­håll­anden [Tvingande]

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller avtals­villkor som närings­idkare an­vänder när de er­bjuder varor, tjänster eller andra nyttig­heter till konsumenter.

Lagen gäller också avtals­villkor som närings­idkare använder när de för­medlar sådana er­bjud­anden från en närings­idk­are eller någon annan.

Civil­rätts­liga bestämmelser

10 § Om inne­börden av ett avtals­villkor som inte har varit före­mål för individ­uell för­hand­ling är oklar, skall vid en tvist mellan en närings­idkare och en konsument vill­koret tolkas till konsumentens för­mån.

11 § För avtals­villkor som inte har varit före­mål för individuell för­hand­ling gäller 36 § första stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rätts­handl­ingar på för­mögen­hets­rätt­ens om­råde med följ­ande be­gräns­ning­ar.

Omständig­heter som in­träffat efter det att av­talet in­gåtts får inte be­aktas till konsument­ens nack­del på så sätt att ett avtals­villkor som annars vore att anse som o­skäligt inte kan åsido­sättas eller jämkas.

Jämkas ett avtals­villkor eller lämnas det utan av­seende, skall, om vill­koret strider mot god sed och med­för en betyd­ande obalans till konsumentens nack­del, av­talet gälla utan andra ändr­ingar, om konsumenten begär det och om av­talet kan be­stå med i övrigt oför­ändrat inne­håll.

12 § Om inte annat visas [typ i skrift eller vittnes­mål], anses ett avtals­vill­kor inte ha varit före­mål för individ­uell för­hand­ling.

En konsument kan alltså för­vänta sig vid köp av en tjänst att avtals­villkoren är klara. I annat fall får man väl hän­visa till Ränte­lagen § 2a?

sid 2 av 3


Konsumenträtt

God affärssed, sed­vänja, handels­bruk och praxis?

När det gäller förhållande mellan en när­ings­idk­are och en konsument måste det vara direkt fel att hän­visa till god affärs­sed, sed­vänja, handels­bruk och praxis. Och speciellt om det är första gången närings­idkare gör en affär med konsumenten i fråga, se nedan och Köplagen 3 § eller Avtals­lagen 1 kap. 1 § andra stycket.

God affärssed

God affärssed inne­bär att man följer de sed­vänjor och den praxis som ut­veckl­ats inom affär­slivet. Björn Lundén 2023-01-15.

Sedvänja

Ett handlingsmönster som är accepterad som det normala inom en bransch (exv hur man anger mängder, eller vem som får upphovsrätt till nyskriven programvara). Se även handelsbruk. https://lagen.nu/ 2023-01-15

Handelsbruk

"Som det ligger i sakens natur, att närm­are känne­dom om före­kommande handels­bruk icke kan fordras av dom­stol­arnas leda­möter, har i regel part, som åberopar dylikt bruk, att genom in­kall­ande av sak­kunniga eller annor­ledes ådaga­lägga dess tillv­aro och inne­håll. Vansk­lig­heten att med viss­het fast­slå till­varon av handels­bruk inom skilda branscher har emeller­tid skapat be­hovet av att under fullt be­trygg­ande former er­hålla aukt­orita­tiva ut­talanden i ämnet." Gunnar Böös SvJT 1926 s.425.

Eller...

En sedvänja inom affärs­livet som har nått en hög nivå av stadga. https://lagen.nu 2023-01-15

Praxis

"Praxis innebär i regel att Högsta doms­tolen av­gjort i ett mål att en be­stämm­else skall tolkas på ett visst sätt, och alla efter­kommande rätte­gångar som har att be­döma över­träd­elsen av samma be­stämm­else, skall tolka den på samma sätt. Om Högsta dom­stol­en fast­ställt att det ska ut­dömas (som exempel) fäng­else vid knyt­nävs­lag mot ansiktet är det något som räknas som praxis." https://lawline.se 2023-01-15.


När ska konsumenten betala för en tjänst?

Mitt förhållandevis självsäkra svar:

En­ligt gäll­ande lag och i enlig­het med event­uell över­ens­komm­else, annars efter 30 dagar från att tjänsten är klar, fackmässigt och omsorgsfullt utförd, samt att fakturan kommit konsumenten till­handa, eller har jag fel?

Motivering: avtal bör vara skrift­liga.

En konsument bör rimligt­vis inte ha sämre skydd än vad som är fallet inom närings­livet, mellan närings­idkare.

Avtal med konsumenter bör således vara skrift­liga för att klarl­ägga rätts­för­håll­andet mellan part­erna, jäm­för med be­stämm­elser för små­hus en­ligt Konsument­tjänst­lagen 51 § punkt 3. Källa: Anders Granlund

Tillbaka till inne­hålls­för­teck­ningen



Publicerad: 2022-12-15

Uppdaterad: 2023-01-26 11:39

sid 3 av 3