Anders G Rättsutveckling u.p.a.
PM 002
RF 11:3 § kan nog vara en mycket bra rättsregel så länge allt går rätt till, vilket man kan och bör ifrågasätta när det gäller mål T 2253-22 i Ystads tingsrätt.
Jag har kommit till insikten att domstolen inte är konsumentvänlig.
Och det menar jag generellt.
Det är väl som det står i princippropositionen från 1931 s. 82, trots makthavarnas långa och idoga strävan att nå målen enligt regeringsformen och att åtnjuta
allmänhetens förtroende:
Domaren måste vara i stånd att intränga i lagens anda och mening. Rättsskipningens liksom
lagstiftningens föremål är den mänskliga sammanlevnaden i dess olika former.
Å en god domare måste därför ställas den fordran, att han äger förståelse för människorna, för de motiv,
som bestämma deras handlande, samt över huvud för vad som rör sig i tiden. Utan dessa egenskaper hos domaren
är det fara, att rättsskipningen nedsjunker till
formalism och
bokstavsträldom.
1931:80 s. 82, se även
”Rättens gång — Vad är meningen?” Skrivet av en lagman. SvJT 100 år s. 258.
Slutligen ser jag det som mycket angeläget att allmänheten har förtroende för rättssystemet och förstår vikten av en fungerande rättsstat. Här har vi som verkar i systemet ett ansvar för att förklara det vi gör, förklara vikten av centrala rättsstatsprinciper och även på andra sätt vara transparenta och tillgängliga. Ordförande Högsta domstolen, Slå vakt om rättsstaten 2022.
sid 1 av 3
Ystad tingsrätt har avisat en fastsställandetalan, mål T 2253-22 och hänvisat till tre rättsfall som samtliga stöder en fastställandetalan. Tingsrätten har uppenbart inte läst vad Högsta domstolen kom fram till, om man bemödar sig för att ta fram essensen av domstolsbesluten.
En skadelidande kan ha ett betydande intresse att erhålla en dom som går ut på fastställelse av att en annan är skyldig att ersätta skadan. Han kan härigenom besparas arbete och kostnad för utredning om skadans storlek till dess det visar sig att han äger rätt till skadestånd. Ovissheten huruvida han har en sådan rätt länder honom således till förfång. En prövning om skadeståndsskyldighet måste för att tillgodose syftet undanröja ovissheten. Justitierådet P och L.
”Med ändring av hovrättens beslut i själva saken [Avvisande av talan] tillåter Högsta domstolen FAs (klagande) fastställandetalan."
Här gäller det ett fall mellan två näringsidkare, varav den ena parten är från USA? Och här skriver dessutom Högsta domstolen i sitt avgörande:
Med ändring av hovrättens beslut undanröjer Högsta domstolen tingsrättens beslut och visar målet åter till tingsrätten för fortsatt behandling.
Hovrätten gav inte heller prövningstillstånd Ö 4202-22 med hänvisning till 49 kap. 14 § rättegångsbalken. Ska inte Hovrätten granska tingsrätten? RF 11:3 hindrar ju andra myndigheter, även riksdagen, hur en domstol ska tillämpa en rättsregel. Då återstår väl bara den informella tredje statsmakten som numera är Facebook, Twitter och Tik-Tokarna utöver sedvanliga massmedia, som sätter sina rubriker lite hur som helst.
sid 2 av 3
Nu har vi hur som helst valt att göra en ny stämningsansökan, T 3781:22, där vi yrkar på 1.200.000 kr i skadestånd, vilket vi anser att vi har laglig rätt till.
Vi hoppas denna gång att Tingsrätten i Ystad läser och förstår de rättsfall som de eventuellt hänvisar till. Som utsatt konsument är man rädd att det finns något lömskt krypthål i Sveriges rikes urgamla lag från 1734 och som gör att vår ansökan avtvisas på nytt
För övrigt delar jag inte experternas uppfattning när det gäller rättegångsbalken då de i samband med rättegångsutredningens arbete 1983 ansåg följande:
…vi har världens bästa Rättegångsbalk” eller ”Rättegångsbalken är en högklassig lagstiftningsprodukt https://svjt.se/svjt/1983/741 Om arbetet med att reformera Rättegångsbalken.
Det behöver knappt påpekas att 1983 hade vi inte hade persondatorer, mobiltelefoner, internet, bank-id m.m. Konsumenträtten inte var inte heller särskilt långt utvecklad mot vad den är idag, men till vilken nytta om särskilt krångliga frågor avvisas godtyckligt redan vid dörren till tingsrätten? Det är knappast på den vägen vi får fram de vägledande prejudikat som domstolen i framtiden kan luta sig mot?
Inte heller i den annars eminenta läroboken "JURIDIKEN och dess arbetssätt" (iUSTUS 2022) tar författaren upp när en stämningsansökan kan, får eller ska avvisas. Författaren skriver i stället:
En domstol måste alltid meddela ett avgörande i sak och kan inte skjuta frågan ifrån sig.
I inledningen till sitt betänkande lämnar processkommissionen en redogörelse för de viktigaste bristerna i vårt rättegångsväsen. Kommissionen erinrar därvid om att man vid ett angivande av de allmänna krav, som böra ställas på en god rättegångsordning, plägar säga, att den skall garantera rättsskipningens säkerhet, skyndsamhet och billighet.
Det där med "billighet" kan, i dessa kärva och svåra tider, vara mycket svårt att kombinera med skyndsamhet och säkerhet, såvida man inte sätter i system att avvisa ansökningar - går det så går det?
Tingsrättens hantering av vårt fall ökar emellertid inte ”…förtroende för rättssystemet…”.
Publicerad: 2023-01-01
Uppdaterad: 2023-01-29 17:55
sid 3 av 3