PM 006: Entreprenadform?
Att sälja småhus såsom "totalentreprenader till vanliga konsumenter är, enligt min mening, klart vilseledande och strid med Marknadsföringslag (2008:486) och EU-direktiv. Staten kan alltså ställa ett vite på sig själv med tanke på vad Konsumentverket skrev 2023-01-16 på hemsidan, se ovan och nedan?
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/29/EG
Artikel 6 Vilseledande handlingar
"Totalentrepenad" låter förstås tryggt hos en konsument som inte känner till den komplicerade entreprenadjuridiken varifrån begreppet "Totalentrepenad" kommer. Men hur väl översstämmer marknadsföreningen med verkligheten?
Begreppet, entreprenadformen, "Totalentreprenad" kommer nämligen från "Entreprendrätten!" som är en helt egen juridisk disiplin varvid entreprenadformen t inte bör blandas in i "Konsumenträtten"
Begreppet entreprenad:
Det finns ingen direkt lagstiftning som entreprenader, bortsett från Konsumenttjänstlagen.
Vi bör vidare skilja på upphandlingsformerna:
* Delad entreprenad,
* Generalentreprenad och
* Samordnad generalentreprenad.
Därefter kan man diskutera olika entreprenadformer:
* Utförandeentreprenad,
* Totalentreprenad.
För att sist komma överens om ersättningsformer:
* Fast pris och/eller
* Löpande räkning.
(Stig Hedberg 2007-06-30, Fortsättningskurs i entreprenadjuridik, EGA)
Jag ska man tolka vad en småhusförsäljare skriver på hemsidan så ska väl allt ingå? Visst verkar det som att företaget är omsorgsfull, fackmässig och följa de krav som myndigheterna ställer? Eller hur?
Hämtat från ett av de större företagen som tillverkar småhus i västra Sverige.
Inga av ovan nämnda 3 sätten ovan kan betraktas som renodlade "Totalentreprenader" eftersom det finns tvingande lagstiftning i form bland annat Konsumentköplagen eller Konsumenttjänstlagen.
Konsumentköp och Konsumenttjänstlagen förutsätter att näringsidkaren är omsorgsfull och fackmässig och ska i förekomma fall upplysa konsumenten om något är olämpligt att utföra.
Varken Konsumentköplagen eller Konsumenttjänstlagen tar upp begreppet Totalentreprenad". Författarna till boken "Entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument" tar flyktigt upp entreprenadformen "Totalentreprenad" varför begreppet inte heller finns med i sakregistret vilket dock "småhusentreprenader" gör. Författarna tar tyvärr inte heller upp vilken avgörande roll en Byggherre har. (Upplaga 1:1 Norstedts Juridik 2018),
Det är inte för inte som bygg- och anläggningsbranschen har tagit fram ett eget regelverk via BBK eftersom entreprenadrätt inte är särskilt lätt att behärska. "Bättre är det om ni anlitar några kloka gubbar i stället försöka klara ut tvisten" sade Stig Hedberg under någon kurs i entreprenadjuridik.
Det finns uppenbar risk att såväl AB 04 och ABT 09 anses vara något som hör till sedvänja, god affärssed eller handelsbruk. Det bryter i så fall med avtalsfriheten.
Men när det gäller konsumenter så gäller konsumenträtten i första hand, särskilt med tanke på att en konsument inte är bekant med vad som är sedvänja och handelsbruk.
I en så kallad Totalentreprenad så svarar entreprenören för projekteringen, ritningar och beskrivningar. Beställaren ställer "funktionskrav" som ska kunna konstateras via mätning, provning eller nyttjande.
I praktiken kan beställaren ställa långt gående och detaljerade krav på hur huset ska se ut varvid begreppet "Styrd Totalentrepenad" myntades, bland annat av HSB. Byggaren får överta ansvaret för upprättade handlingar, om byggaren vill alltså.
För riktigheten av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar ansvarar den part som tillhandahållit dem. Detsamma gäller utsättning som en part tillhandahållit.
Motpartens godkännande inskränker inte ansvaret enligt föregående stycke. Se kap. 1 § 6 i AB 04 och ABT 09
ABS 18 gäller som Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader. Och här kan man läsa under punkt 2 i ABS 18:
För riktigheten av upgifter, material, undersökningsmaterial, konstruktioner och utsättning svarar den part som tillhandahållit dem.
Resonemanget är alltså lika i såväl AB 04, ABT 09 och ABS 18. Men vet konsumenten om vad det innebär?
sid 1 av 3
1 § Denna lag gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser
I 51-61 §§ finns särskilda bestämelser om tjänster som avser uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus (småhusentreprenader). Om det i ett avtal om en sådan tjänst ingår uppförande eller tillbyggnad av en komplementbyggnad, anses också den tjänsten som en småhusentreprenad.
I den mån annat inte framgår av 51-61 §§ är lagens allmänna bestämmelser tillämpliga även på småhusentreprenader. Lag (2004:554).
41 § Om inte annat följer av avtalet, är konsumenten skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren har utfört tjänsten.
Har konsumenten i tid begärt en specificerad räkning, är han inte skyldig att betala förrän en sådan räkning har kommit honom till handa.
1 § Denna lag gäller avtalsvillkor som näringsidkare använder när de erbjuder varor, tjänster eller andra nyttigheter till konsumenter.
Lagen gäller också avtalsvillkor som näringsidkare använder när de förmedlar sådana erbjudanden från en näringsidkare eller någon annan.
10 § Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån.
11 § För avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling gäller 36 § första stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område med följande begränsningar.
Omständigheter som inträffat efter det att avtalet ingåtts får inte beaktas till konsumentens nackdel på så sätt att ett avtalsvillkor som annars vore att anse som oskäligt inte kan åsidosättas eller jämkas.
Jämkas ett avtalsvillkor eller lämnas det utan avseende, skall, om villkoret strider mot god sed och medför en betydande obalans till konsumentens nackdel, avtalet gälla utan andra ändringar, om konsumenten begär det och om avtalet kan bestå med i övrigt oförändrat innehåll.
12 § Om inte annat visas [typ i skrift eller vittnesmål], anses ett avtalsvillkor inte ha varit föremål för individuell förhandling. [Och sålunda tolkas till konsumentens förmån enligt 10 §].
sid 2 av 3
När det gäller förhållande mellan en näringsidkare och en konsument kan det vara vanskligt att hänvisa till god affärssed, sedvänja, handelsbruk och praxis.
Och speciellt om det är första gången näringsidkare gör en affär med konsumenten i fråga, se Köplagen 3 § eller Avtalslagen 1 kap. 1 § andra stycket.
Praxis kan en konsument hänvisa till om byggaren inte gör ett fackmässigt jobb. Det är självklart att golvsockeln ska spikas fast även om det inte framgår av handlingarna, eller att kall- och varmvattenledningar inte ska ligga kloss mot varandra.
God affärssed innebär att man följer de sedvänjor och den praxis som utvecklats inom affärslivet. Björn Lundén 2023-01-15.
Ett handlingsmönster som är accepterad som det normala inom en bransch (exv hur man anger mängder, eller vem som får upphovsrätt till nyskriven programvara). Se även handelsbruk. https://lagen.nu/ 2023-01-15
"Som det ligger i sakens natur, att närmare kännedom om förekommande handelsbruk icke kan fordras av domstolarnas ledamöter, har i regel part, som åberopar dylikt bruk, att genom inkallande av sakkunniga eller annorledes ådagalägga dess tillvaro och innehåll. Vanskligheten att med visshet fastslå tillvaron av handelsbruk inom skilda branscher har emellertid skapat behovet av att under fullt betryggande former erhålla auktoritativa uttalanden i ämnet." Gunnar Böös SvJT 1926 s.425.
En sedvänja inom affärslivet som har nått en hög nivå av stadga. https://lagen.nu 2023-01-15
"Praxis innebär i regel att Högsta domstolen avgjort i ett mål att en bestämmelse skall tolkas på ett visst sätt, och alla efterkommande rättegångar som har att bedöma överträdelsen av samma bestämmelse, skall tolka den på samma sätt. Om Högsta domstolen fastställt att det ska utdömas (som exempel) fängelse vid knytnävslag mot ansiktet är det något som räknas som praxis." https://lawline.se 2023-01-15.
Bäst att finna någon sakkunnig som kan fungera som biträde och motpart till småhusförsäljaren och byggaren. Lycka till att finna en sådan partner, de växer inte på träd!
Gud stod i Köpenhamn och ropade till jävulen som stod i Malmö."Kan du inte bygga en bro över sundet?" Jävulen svarade fräckt "Gör det själv!" Gud tittade ner i marken och svarade nedslaget "Det kan jag inte för du har ju hand om alla entreprenörer".
Är konsumenten fastighetsägare så är vederbörande Byggherre och har därmed ett väldigt stort ansvar. Kanske alldeles för stort med tanke på att hen är en amatör och helt novis när det gäller HUS-AMA, PBL jämte BBR?
Köper konsumenten ett hus inklusive ett löfte att även få en tomt att placera huset på så hamnar vi en oklar situation som närmast kan liknas vid ett otäckt SVART HÅL.
Det borde finnas ett komplett och specifikt regelverk för småhusentreprenader!
Jag kan instämma med Robert Hanna m.fl. i kommittémotion 2020/21:3585 att konsumentskyddet vid småhusentreprenader behöver stärkas.
(Civilutskottets betänkande 2020/21:CU12
Publicerad: 2022-12-16
Uppdaterad: 2023-01-26 15:53
sid 3 av 3